<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Egentliga Finlands Byar rf</title>
	<atom:link href="http://www.efbyar.fi/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.efbyar.fi</link>
	<description>Bo, verka och påverka!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 04 Mar 2012 08:16:40 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	
	<item>
		<title>Kommentarer till Om närdemokrati i Pargas stad av Roy Aller</title>
		<link>http://www.efbyar.fi/om-nardemokrati-i-pargas-stad-28-2/#comment-8</link>
		<dc:creator>Roy Aller</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Mar 2012 08:16:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.efbyar.fi/?p=683#comment-8</guid>
		<description>Ett försök att formulera mitt inlägg i Nagu något tydligare
På grund av egna erfarenheter från kommuner av olika storlek kan jag tydligt konstatera att det inte är bra för  invånardemokratin  om kommunens område är för stort eller om det i området finns mycket stora skillnader beträffande åsikter och behov.  Jag tycker att detta kom fram rätt tydligt även under seminariet i Nagu den 28.2.2012. Om kommunen genom sammanslagning av flere kommuner bildar en betydligt större helhet kan man med tillhjälp av kommundelsnämnder helt eller delvis kompensera de negativa följderna för närdemokratin.  Den som besöker Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö kan med egna ögon konstatera att alla dessa områden har välordnade och attraktiva centrumområden vars vidareutveckling ligger i närinvånarnas intresse  på ett sätt som även kan vara till fördel för kommunen/staden.  Dessutom vill jag framhålla hur viktigt det är att låta kommundelsnämnderna fungera på en stabil grund till vägledning och efterrättelse i arbetet.  I kommunallagen finns flere bestämmelser som gör det möjligt att ordna denna stabila grund. Som exempel kan nämnas bestämmelserna om delegering,  organisering, möjligheter att delta och påverka samt om budget och ekonomiplan. I  Nagu  ville jag speciellt framhålla nödvändigheten av få en bra egen  instruktion   godkänd  av fullmäktige (kan jämföras med stadgar som även behövs i en förening).  Om uppgifter, befogenheter och ansvar på detta sätt blir tydliga kan nämnden fungera som en viktig del av stadens förvaltning.  I budgethänseende behöver inte ett anslag till nämnden leda till större totalutgifter för staden om man lyckas organisera och delegera uppgifterna så att detta inte blir fallet. Den lokala nämnden kan ha möjligheter att ordna  en viss verksamhet förmånligare  på grund av sin lokalkännedom (ex. snöplogning). I  princip borde nämndens egna utgifter  endast bestå  av nämndmedlemmarnas arvoden, resekostnader och diverse kansliutgifter.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ett försök att formulera mitt inlägg i Nagu något tydligare<br />
På grund av egna erfarenheter från kommuner av olika storlek kan jag tydligt konstatera att det inte är bra för  invånardemokratin  om kommunens område är för stort eller om det i området finns mycket stora skillnader beträffande åsikter och behov.  Jag tycker att detta kom fram rätt tydligt även under seminariet i Nagu den 28.2.2012. Om kommunen genom sammanslagning av flere kommuner bildar en betydligt större helhet kan man med tillhjälp av kommundelsnämnder helt eller delvis kompensera de negativa följderna för närdemokratin.  Den som besöker Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö kan med egna ögon konstatera att alla dessa områden har välordnade och attraktiva centrumområden vars vidareutveckling ligger i närinvånarnas intresse  på ett sätt som även kan vara till fördel för kommunen/staden.  Dessutom vill jag framhålla hur viktigt det är att låta kommundelsnämnderna fungera på en stabil grund till vägledning och efterrättelse i arbetet.  I kommunallagen finns flere bestämmelser som gör det möjligt att ordna denna stabila grund. Som exempel kan nämnas bestämmelserna om delegering,  organisering, möjligheter att delta och påverka samt om budget och ekonomiplan. I  Nagu  ville jag speciellt framhålla nödvändigheten av få en bra egen  instruktion   godkänd  av fullmäktige (kan jämföras med stadgar som även behövs i en förening).  Om uppgifter, befogenheter och ansvar på detta sätt blir tydliga kan nämnden fungera som en viktig del av stadens förvaltning.  I budgethänseende behöver inte ett anslag till nämnden leda till större totalutgifter för staden om man lyckas organisera och delegera uppgifterna så att detta inte blir fallet. Den lokala nämnden kan ha möjligheter att ordna  en viss verksamhet förmånligare  på grund av sin lokalkännedom (ex. snöplogning). I  princip borde nämndens egna utgifter  endast bestå  av nämndmedlemmarnas arvoden, resekostnader och diverse kansliutgifter.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

