• AKTUELLT

  • ARKIV

  • Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer

    PESTE-analys

    Verksamhetsmiljöns förändringsfaktorer uppdelas i en PESTE-analys (Policy-Economy-Society-Technology-Ecology) i politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska och ekologiska förändringar. Förändringsfaktorerna är kopplade till varandra på många olika sätt och ur landsbygdens synvinkel tar de sig många olika uttryck.

    1. Politiska förändringar

    Gränslösheten ökar: På global nivå sker en uppluckring av gränser på många nivåer. EU växer fortsättningsvis. Invandringen till Finland ökar; i Egentliga Finland sker invandringen till Åbo såväl som till landsbygden.
    Service- och förvaltningsstrukturen effektiveras: Kommun- och servicestrukturen samt områdesförvaltningens förnyelse ändrar många strukturer som rör tjänster och förvaltning. Det kommer att ske fler kommunsammanslagningar i Egentliga Finland. I praktiken fortsätter centraliseringen av servicen. De lokala förhållandena är sämre kända än tidigare, många ärenden sköts sektorvis och inte som en helhet. Den offentliga sektorn producerar själv mindre service än tidigare – som serviceproducenter fungerar både den privata sektorn och tredje sektorn, vars andel ökar.
    Kommunernas och landsbygdens förhållande förnyas: Stora kommunhelheter innehåller efter kommunsammanslagningarna omfattande landsbygdsområden, vars särdrag inte alltid beaktas i beslutsfattandet. I progressiva kommuner görs kommunala landsbygdsprogram baserade på byaplaner och här finns tjänstemän som ansvarar för landsbygdens utvecklingsärenden. Kyrkobyar som förvandlats till byar är ur utvecklingssynpunkt ofta de mest utmanande områdena.
    Medborgarnas inflytande förstärks: Som motvikt till centreringen av samhället måste det också ske en förskjutning mot en mer deltagande, decentraliserad och verksamhetscentrerad modell. Detta framtvingas också av den allt svagare kommunekonomin. I samband med kommunsammanslagningarna föds nya närdemokratimodeller, målet är att invånarnas röst hörs bättre än tidigare. För lokalbefolkningen uppstår fler tillfällen att aktivt delta i utvecklingen av närsamhället. Aktörerna – byarna och föreningarna – förutsätts ha ett tätt samarbete och ett bredare kunnande än tidigare.

    2. Ekonomiska förändringar

    Servicestrukturen i samhället förändras och tjänsterna internationaliseras: Servicebranschen växer och exempelvis den åldrande befolkningen, de kreativa branscherna samt turismen för med sig nya näringsmöjligheter även på landsbygden. Små, lokala producenter kan påverkas av internationella aktörer, som allt oftare har verksamhet även i Finland. Den tredje sektorn är mer än tidigare involverad i serviceproduktionen på landsbygden, endera direkt som producent eller indirekt som förmedlare i samarbetet med den offentliga och privata sektorn.
    Icke-materiella tillgångar får ökad betydelse: I produktionen av varor och service används färre råvaror och mindre energi. De digitala produkternas antal ökar. Upplevelsernas betydelse betonas – här finns det en stor potential på landsbygden.
    Arbetsformerna förändras: Projekt- och deltidsjobb, distansarbete, rörliga arbeten, konsultjobb och andra omväxlande arbetsformer, samt nya yrken och yrkeskombinationer gör landsbygden till ett konkurrenskraftigare verksamhetsområde än tidigare.
    Konsumentens makt och samverkan ökar: Konsumenterna vill mer än tidigare vara med och besluta om servicens form och kvalitet. Boende är också ett sätt att konsumera; numera krävs en högre kvalitet på boendet än tidigare, vilket kan vara en konkurrensfördel på landsbygden.

    3. Sociala förändringar

    Befolkningsmängden ökar, men befolkningen åldras: Statistiskt sett kommer Egentliga Finlands befolkning att öka en aning, vilket också medellivslängden beräknas göra i framtiden. Andelen människor i arbetsför ålder minskar, medan barnens och åldringarnas andel ökar; vårdnadsförhållandet försvagas. Invandrarna håller Åbos befolkningsmängd mer eller mindre konstant, den stadsnära landsbygden växer kontinuerligt.
    Skillnaderna ökar i Finland: Skillnaderna i inkomst och välmående ökar kontinuerligt. Egentliga Finland hör till de förmögnaste områdena, men speciellt utslagningen av unga oroar.
    Osäkerhetskänslan ökar: I Egentliga Finland ökar osäkerheten på grund av till exempel internationell brottslighet, en ökad användning av droger och andra berusningsmedel, samt utslagningen av unga. I de mest glesbebyggda områdena, speciellt i skärgården, ökar osäkerheten kring möjligheterna att få hjälp vid en krissituation. På en lång tidsaxel kan klimatförändringen orsaka ökande antal översvämningar och stormar. I Åbo och andra städer ser hotbilderna annorlunda ut än på landsbygden och i skärgården.
    Samhället differentieras: Människornas livsstil och konsumtionsvanor blir mera specialiserade, vilket resulterar i mer personliga lösningar i arbetslivet och på fritiden. Detta syns bland annat i en höjning av närmiljöns och den lokala identitetens värde. Det påverkar även förenings- och medborgarverksamheten, vilket synliggörs i mer annorlunda projekt än tidigare. Olika kollektiva projekt (ekobyar mm) ökar.
    Förvandling till tätort samt flyttrörelsen till den stadsnära landsbygden fortsätter: I Egentliga Finland är befolkningstillväxten snabbast i den stadsnära landsbygden kring Åbo. Som en flyttrörelsens avigsida uppstår en boendezon som varken är stad eller landsbygd. I bästa fall uppstår en ny, kreativ befolkningskultur, i värsta fall uppstår en sovstad. Bortsett från de absoluta gränsområdena lyckas de andra stadsnära landsbygdsområdena mycket väl i sin befolkningsutveckling.

    4. Teknologiska förändringar

    Flera verksamheter blir virtuella: Olika tjänster sköts allt oftare på nätet, vilket underlättar tillgängligheten också på landsbygden. Därtill minskar trafiken. Även olika former av medborgaraktivitet och medborgarinflytande har digitaliserats. Den äldre befolkningens bristande kunskaper i datateknik kan till viss del orsaka problem, likaså bristfälliga nätverk i skärgården och på landsbygden. Det senare torde dock åtgärdas under 2010-talet.
    Miljöeffektiv teknologi utvecklas: De förnyelsebara energikällornas (sol-, vind-, luft-, bioenergi och jordvärme) teknologi vidareutvecklas. Lokala lösningar på landsbygden betonas. I Egentliga Finland finns det redan nu ett stort kunnande inom bioenergiområdet. Egnahemshus byggs eko-effektivt och alternativa uppvärmningsformer ersätter direktel och oljeuppvärmning.
    Logistikens betydelse ökar: Rörligheten och trafiken minskar åtminstone inte märkbart, men utsläppen från nya fordon är mindre och trafikplaneringen genomförs mer koordinerat än tidigare. Transporttjänster utförs med en mindre och mångsidigare maskinpark. En del av servicetjänsterna sköts på hjul och på vatten. Taxiservice, kollektiv anropstrafik och system för samåkning vidareutvecklas, likaså tågtrafiken.

    5. Ekologiska förändringar

    Resurserna tryter och den hållbara utvecklingens betydelse växer: Eko-effektivitet blir en strategisk konkurrensfaktor. De lokalt producerade förnödenheternas och tjänsternas popularitet ökar, exempelvis närmat och landsbygdsturism – samt närskolor. I Egentliga Finland ligger en av tyngdpunkterna inom hållbar utveckling på skyddet av Östersjön, i vilket betonas såväl en reducering av utsläppen från lantbruket, som reningen av samhällenas avloppsvatten.
    Klimatförändringens fortskridande: För att dämpa klimatförändringen krävs en effektivering av energianvändningen, en minskning av energiförbrukningen samt en övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. Debatten om att koncentrera samhällena och öka tätortsboendet skapar också press på landsbygdsboendet. Eko-effektivt byggande och ibruktagandet av förnyelsebara energiformer är många gånger lättare på landsbygden än i städerna. Klimatförändringen kan föra med sig att väderleken blir mer extrem.

     

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    *